Får i Lundur

Den huvudsakliga sysselsättningen i Lundur är fårskötsel.

Största delen av våra får har horn, men ungefär en tredjedel av dem är hornlösa. De flesta fåren är vita, men några är svarta, rödbruna eller gråa, och så finns det olika varianter av fläckiga. Några får är av en gammal ledarfårras, "forustufé" som är känd för att leda resten av flocken och hitta hem till exempel när det skall bli oväder.

Ljusgrått får  /  Ljusgrått lamm

Svart lamm /  Grått lamm

Grått får till vänster, svart till höger

Grått får med vita tecken med rödskiftande lamm som blir vitt som vuxet (írautt)

Rödskiftande lamm med mörkt huvud och ben (írautt, kolótt) / Samma lamm på hösten

Rödbrunt lamm / Det samma ett år senare (mórauð)

Får med mörka fläckar kring ögonen (bildótt) / Liten fläck runt det ena ögat (augnbildótt)

Grårött får (grámórauð)

Mörkt får med ljus mage  / Mörkt lamm med ljus mage (svartbotnótt) 

Rödbrunt lamm med ljus mage / Rödbrunt lamm med ljus mage på hösten (mórbotnótt) 

  Rödbrunt lamm med sockor och bläs, av ledarfårras (mórauð)

  Ljust får med mörkare mage och mörka fläckar kring ögonen, (svartmögubildótt) det ena lammet har samma färg, det andra är ljust med mörk mage (svartmögótt) 

Någon sorts fläckar... /  Den ena av dem på hösten

  Halvsvart huvud?

 De isländska fåren är av gammal norsk ras, men några gånger i början på 1900-talet har bässar blivit importerade från Storbritannien. Detta görs inte längre, eftersom det nästan varje gång har kommit svåra sjukdomar till landet, trots stränga karantänbestämmelser.

Vår

I början på maj föds lammen. 

De flesta tackor föder två lamm, men de yngsta tackorna får ofta bara ett. Däremot får några tre, och några gånger har det till och med fötts fem lamm på en gång. Under lammningstiden behövs bevakning dygnet runt i fårstallen, för nu och då behöver något får hjälp med att föda. 

Här kommer några lammningsbilder.

De första dygnen tillbringar lammen tillsammans med sin mamma inne i en box.

Sedan får de vara i större boxar där de kan leka med andra lamm.

Om vädret är bra får de snart gå ut i hagarna och röra på sig. Varje lamm märks med ett ljusrött plastmärke med lammets nummer, och dessutom klipps gårdens traditionella märke i örat på dem.

Blesa några veckor gammal / Blesa några år senare, det ena lammet har samma färg som sin mormor

Våra öronmärken.

Det vänstra märket används på lamm vars mamma inte har horn, eller är någon annan färg än vit, och på lamm som är sin mammas första lamm. Det högra märket används på lamm vars mamma är vit och har horn.

Sommar

I juni släpps fåren med sina lamm ut i fjällen. På några månader växer de till sig och blir drygt  40 kg medan de äter gräs och örter som växer på fjällslutningarna. Under tiden arbetar folk med höslåttern, för under vintern äter flocken ungefär en och en halv rundbal hö per dag (600 kg), förutom att hästarna, både de egna och de som är här i skötsel på vintern, äter en bal. Höet packas i plast så att man kan förvara balarna ute.

Höst

På hösten samlas fåren i hop och hämtas hem. Så gott som hela släkten och grannarna deltar i det arbetet, och de flesta veckoslut på hösten går åt till att söka efter får. 

  Får hämtade til fållan

  En del av fåren på väg hem.

Tyvärr går det inte att använda hästar i de här fjällen, det går inte att komma  över de branta klipporna och myrarna annat än till fots. Hundarna är oersättliga i sådan terräng. Alltid finns det något lamm som inte kommer hem i tid, men när det börjar snöa kommer de ner i dalarna där det är lättare att få tag i dem.

När lammen är infångade väljs de bästa ut för avel, de andra blir söndagsstekar. Lundur är en av Islands bäst producerande fårgårdar, och fick pris som östra Islands bästa fårgård 2005. Statistik.

De bästa delarna av lammen är rygg och lår som blir bäst stekta i ugn eller på panna som kotletter eller skivor. Också rökt lår eller bog med potatismos och ärter är omtyckt. Det isländska lammköttet är annorlunda än lammkött till exempel från Nya-Zeeland eller från andra länder. Någon bismak av "våta yllesockor" känner man inte i det här köttet. Det lär bero på att lammen går fria och äter vilt gräs i stället för odlat hö. Också det, att köttet blir fryst påverkar smaken. Så gott som alla delar av lammet används, en del delar så som testiklarna av bässarna och huvuden sätts i sur lag och äts vid den traditionella vinterfesten þorrablót. Men för övrigt är köttet både vardags- och festmat för islänningarna.

Vinter

På hösten får fåren gå ute på ängarna hemma tills det börjar snöa, och då tas de in i stallet. Det sägs att julen är bässarnas högtid, för då börjar betäckningssäsongen. I bland blir några tackor inseminerade med högt bedömda bässar.

  Får på hösten.

Före det har hela flocken blivit klippt i november, och ullen klipps på nytt i mars. Av ett får får man ungefär 3 kg ull per år, största delen av det på hösten. Ullen används bland annat i de isländska ylletröjorna. 

Här är några bilder av hur klippningen går till.

  Före.  Efter.

I februari blir alla får undersökta med ultraljud så att vi får veta hur många lamm de kommer att få. Detta gör arbetet under lammningstiden lättare.

  Den här tackan har fått ett blått märke, för hon kommer att få ett lamm

På vårvintern får fåren gå ut nu och då om vädret tillåter. Och så börjar det hela på nytt i maj när de första lammen föds...

Ibland händer det ändå att några lamm föds tidigare än så, ifall deras mamma har träffat någon bässe på höstbetet.

  Nyfödda lamm 1 april 2004

  Lamm födda 7 mars 2006

  Marslamm

. Får ute i friska luften på våren.

  Bässarna också.

Unga får ute och leker på vintern.

Namn

Alla våra får har namn, fastän många andra gårdar nuförtiden använder bara nummer. Namnen beskriver fåren, ofta dess färg eller tecken, eller refererar indirekt till färgen. Namn som beskriver andra utseendemässiga saker är också vanliga, likaså namn som beskriver lynnet. Exempel på sådana här namn är Botna (ljus mage), Fönn (snö), Úthyrna (utåtvisande horn) och Gæf (tam).

En del av fåren har fått namn enligt området som de vistas på under sommaren, eller andra händelser i deras liv, så som födsel eller ihopsamling på hösten. En del fårs namn är någon variant på ägarens namn, eller någon annan person som har haft att göra med fåret. En del får har också vanliga kvinnonamn. Några namnexempel är Geira (ägare Ásgeir), Slenja (är på sommaren i Slenjudalur) och Fimma (var ett av fem syskon).

Djur- och växtnamn används också, till exempel Dúfa (duva) och Sóley (smörblomma). Men endel namn verkar nog vara ganska lösryckta och fantasifulla, så som Blaðra (ballong), Pera (päron) och Tuska (trasa)...